Ett år.

För precis ett år sedan träffade jag den första personen för sista gången. Den första personen som ja ni vet, en trodde att en aldrig skulle kunna överleva utan. Den där kärleken som var så fragil så att en kände sig alldeles alldeles maktlös. Jag bestämde mig där och då för att den kärleken inte ska ha någon påverkan på mig längre. Och idag, precis ett år senare vaknar jag bredvid någon mycket bättre, en av de finaste personerna som finns. Som kallar mig sin favorit och överöser mig med godmorgonpussar. Jag faller nu.

att bli oönskad.

Det går mot ljusare tider. Ligger i min säng, bandagerad sedan någon dag tillbaka och stirrar upp i taket. De systematiska linjerna och den kala, perfekta vita färgen ger mig ett lugn. Dörren står på glänt, jag kan höra att pappa stiger upp, ljuset i hallen tänds och han utför sina morgonrutiner. Allt sker enligt min plan i huvudet. Lillebrors klocka ringer och alla hör förutom han själv. Mamma ligger sig och drar i sängen men tvingas sedan upp av att pappa tjatar på lillebror som aldrig går upp hur mycket han än skriker på honom. Allting fortsätter som förut.

Alla går vidare. Jag förblir kvar i sängen och försöker lugna ner mig själv med allt det kända jag har kring mig. Det okända känns som mils avstånd ifrån mig.
"älskar du inte mig längre?" "jag vet inte.." Nej nej nej, vad som helst förutom det. Han ligger i sängen tillsammans med någon annan nu. I samma säng som jag för fyra månader sedan inte kunde förmå mig att lämna, för jag ville för evigt komma ihåg hans doft. Han pussade mig i pannan en sista gång och stängde dörren om mig. Stängde dörren om oss och skulle aldrig se tillbaka igen. Jag kröp ihop i fosterställning, torkade tårarna på det blommiga täcket och försökte somna om så att allt det som värker inom mig skulle försvinna.

GOTT NYTT ÅR CHRISTINA!!! :D

gott nytt år!!

Vill bara önska alla ett gott nytt år! speciellt christina eftersom
Hon är den som kommer läsa detta först :)

Ses nästa år och hoppas jag kan bryta mig ur denna bloggtorka!

PEACe

tillträde!

Idag får jag tillträde till min första egna lägenhet!!! wohoooo.

how to be an explorer of the world

Jag mår inte så bra för tillfället. Har drabbats av en uberjobbig infektion "där nere". Vid sådana här oönskade tillfällen (springer på toaletten varje kvart och dör av smärta!) finns det inget annat jag kan göra än att tänka på sommarminnen, till min fina sommarklänning som mamma och jag hittade när vi sprang runt i ett crazy shoppingmall i Thailand. Klänningen fann mig i ett vimmel av söta och kortväxta thailändare <3 (duuh) och för 30 kronor så var den min.

Vi firade vår första-dag-tillsammans på gatorna i centrala Bangkok. Till min förskräckelse så fann jag en reva i klänningen under dagen så fick täcka med en sjal för att inte visa mina behag från sidan!

Mamma hjälpte mig att laga den när vi var hemma i Sverige igen. Och efter det har den varit på mig om svenska sommarnätter, soliga dagar och kyliga nätter i Kroatien. Den hänger nu i garderoben och väntar på nya äventyr.

Och det var en liten berättelsen om min absoluta favoritklänning.

she plays guitar, cries and sing.

Jag är konstig ibland,

men jag fylls av en lättnad över att sommaren är över.

På något sätt så har jag längtat efter hösten, då den stämmer överens med mitt humör.

Du är så välkommen.

Brela

Åker till Kroatien imorgon.

Du åkte igår, varför känns det som en evighet?